Hinder kan vara olika saker beroende på vem som är trafikant och hur trafikanten tar sig fram. Det kan vara exempelvis en bänk, en stolpe, papperskorg eller ett träd som sätts upp för att fylla en funktion i trafikmiljön. Funktionerna är viktiga och utrustningen måste därför sättas upp på tillräckligt säkerhetsavstånd till gång-, cykel- eller körbanan, så att de inte blir en trafiksäkerhetsrisk, eller ett framkomlighets- eller tillgänglighetsproblem.
Även gatumiljöernas byggnader och kvarter är fasta hinder som i planskedet behöver utformas och placeras så att tillgänglighet och framkomlighet för alla typer av trafikanter blir god och att skaderiskerna minimeras.
Exempel på fasta hinder är skyltstolpar, belysningsstolpar, pollare, trappor, träd, räcken, staket, bilspärr/grind, cykelfållor, soffor/vilplatser, papperskorgar, elskåp, blomsterurnor, balkonger, skyltar, portaler, brokonstruktioner, elledningar, fasader mm.
Djupa ränndalar på gångytor utgör ett stort hinder för rullstolsburna och gående med rollator och får inte förekomma vid nybyggnad eller ombyggnad. Även grundare ränndalar ställer ofta till problem och innebär snubbel- och olycksrisk men kan i vissa fall accepteras, främst i befintliga miljöer. Då används ofta ränndalar i granit av grundare modell alternativt ränndalar i betong tex modell ”Stockholmsplattan” från S:t Eriks eller likvärdig. Några rader med smågatsten kan också accepteras när det bedöms lämpligt. Ränndal placerad längs med gångbana som skiljelinje mellan gångbana och cykelbana ska undvikas på grund av olycksrisk för både cyklister och gående. Ränndal får inte utföras genomgående förbi gångpassage. Se 3CG2 Separering, avskiljning gång – cykel.
Fria rummet
Det fria rummet är en beskrivning av vilka avstånd till fasta hinder ovanför och vid sidan av gång-, cykel- eller körbanor som behövs i det allmänna gaturummet.
