Arkivversion 2020:1
Foto: Jonas Andersson

Det finns många olika sätt att utforma blandtrafikgator. Det beror bl a på behov, funktioner, hastigheter, vilka typer av trafikslag som ska färdas på gatan, förväntad flödesmängd för de olika trafikslagen, hur de olika trafikanternas behov att röra sig längs och tvärs gatan ser ut, verksamheter, ev. behov för tung trafik mm. De specifika förutsättningar för platsen/gatan och området är avgörande för om och i så fall hur en blandtrafikgata är lämplig att ordnas eller inte.

Den gemensamma nämnaren för de typer av blandtrafikgator där gående eller cyklister ska färdas är att högst VR 30 km/h gäller för biltrafiken och att biltrafikflödena inte överskuggar gång- och/eller cykeltrafikflödena på platsen. Helst ska biltrafikflödena vara betydligt lägre än gång- och/eller cykeltrafikflödena för att en blandtrafikgata ska kunna fungera på ett bra och säkert sätt. Blandtrafikgata kan också fungera väl vid ringa flöden av alla trafikslag, t ex i villaområden mm.

Blandtrafik cykel och bil

Där det inte finns behov av en separat cykelbana eller där plats saknas för en separat cykelbana (främst i trånga befintliga miljöer) kan cykling i blandtrafik vara en möjlig lösning. Vid nyplanering och vid högre biltrafikflöden behöver gatan som regel hastighetsäkras via gatans totala utformning och möblering. Genom separata hastighetsdämdande åtgärder på gator med låga bilflöden går det även att skapa en enklare variant av en säker blandtrafikgata, detta används främst på befintliga gator.

En variant på blandtrafikgata särskilt utformad för att främja cykling är Göteborgs sk. cykelfartsgator. Läs mer i avsnitt 3AD Cykelfartsgata.

 

Blandtrafik cykel, gång och bil

Det finns flera olika varianter på gatuutformning och reglering för gator där total blandtrafik råder, dvs där gång-, cykel- och biltrafik samsas i olika grader och former.

Den variant som ger störst flexibilitet i utformning baserat på de lokala behoven och funktionerna är lågfartsgatan. Det är den som oftast ska användas i samband med blandtrafik vid exploatering, nyplanering och vid ombyggnad. Läs mer i avsnitt 3AA Lågfartsgata.

Exempel på varianter på blandtrafikgata som är särskilt framtagna för större mängder gående är gågator och gångfartsgator. Läs mer i avsnitt 3AB Gångfartsområde och 3AC Gågata.

Ytterligare exempel på blandtrafik finns under avsnitt 3AE Shared space , 3AF Torgytor.

 

Övrig blandtrafik

Kollektivtrafik ska som regel inte blandas med gång- och cykeltrafik av säkerhetsskäl.
Undantag finns, bedöms från fall till fall.

Kollektivtrafik kan ibland blandas med biltrafik, då främst i befintliga, trånga miljöer där platsbrist råder.

Det finns stora säkerhetsrisker med att blanda kollektivtrafik – särskilt spårväg – med bil- cykel- eller gångtrafik och ska undvikas. Detta gäller särskilt vid nyplanering.  Sådan blandning medför även ofta olika typer framkomlighetsproblem – alla ev. störningar slår hårt mot kollektivtrafikresandet.