Arkivversion 2020:1
Foto: Asbjörn Hanssen

Den fysiska miljön har betydelse för människors livsvillkor och vardagsliv. Beroende på hur miljön utformas och struktureras kan den såväl stödja som motverka sociala system. Stadsmiljön används av människor med vitt skilda behov och förutsättningar. Behoven varierar bland annat beroende på om användaren är barn, ungdom eller vuxen, kvinna eller man, pensionär, har en funktionsnedsättning, är ny i staden, vilken socioekonomisk bakgrund hen har med mera. Användarnas olika förutsättningar omfattar en vid skala vad gäller behov i den fysiska miljön.

Målet om en socialt hållbar stad och behovet av ett socialt perspektiv i fysisk planering har länge varit uttalat i Göteborgs Stad. Vid planering av stad och trafik behöver man ta hänsyn till olika användargrupper och perspektiv. Till hjälp i fysisk planering finns verktyget och processtödet social konsekvensanalys (SKA) som tagits fram inom Göteborgs Stad.

Både processtöd och förhållningssätt

SKA (tillsammans med barnkonsekvensanalys, BKA) är framförallt ett processtöd för att belysa vilka behov, tillgångar och brister som behöver lyftas fram i planeringen utifrån olika gruppers behov, samt för att beskriva konsekvenser av före¬slagna åtgärder. Analysen är inte ett arbetsmoment utan snarare ett förhållningssätt där perspektivet ska finnas med genom hela stadsutvecklingsprocessen.

Som hjälp i arbetet har två analysmodeller tagits fram för BKA och SKA. Även ett webbaserat verktyg i form av ”Kunskapsmatrisen – social hållbarhet i stadsplaneringen”. BKA och SKA har samma processteg men kan innebära olika metoder då målgrupperna är olika. Du kan läsa mer om modellerna under SKA och BKA i länkarna till höger på sidan.

Aktörernas roller

Trafikkontoret har ansvar för att det sociala perspektivet beaktas i trafikplanering och i utformning och byggnation av offentliga rum. I planprocessen ansvarar stadsbyggnadskontoret (SBK), i form av ägare för processen, för att driva det sociala perspektivet (och barnperspektivet). Trafikkontorets ansvar kring SKA i planprocessen är att bidra med kunskap kring hur trafikplaneringen påverkar och påverkas av det sociala perspektivet. Det krävs ett gemensamt ansvar för att få BKA och SKA till en fungerande del av stadsutvecklingsprocessen från tidiga skeden till genomförande och förvaltning, med ett synligt resultat i den byggda miljön.

Kort om SKA-processen

Nedan följer endast en kort sammanfattning av de olika processtegen i en SKA. Se mer om SKA samt trafikkontorets roll i arbetsprocessen för detaljplaner i länkarna till höger på sidan.

Inventering
Syftet med inventeringen är att inhämta olika användargruppers och intressenters perspektiv. Hur fungerar området idag? Vilka sociala kvaliteter och behov finns? Vad känner vi till och vad måste vi ta reda på? Hur inhämtar vi den kunskap vi inte har? Finns det behov av dialog? Som stöd för identifieringen av viktiga sociala aspekter för projektet kan SKA-matrisen användas för att sortera och prioritera aspekterna.

Exempel på frågor att ställa sig i inventeringsfasen:

  • Hur används platsen/gaturummet/sträckan idag (vistelse, transport, rekreation, kombinationer av flera användningar)? (Man kan använda den sk. livsrumsmodellen vid generell beskrivning av nuläge samt tänkt framtidsläge på en plats/sträcka – se mer under 2AN Livsrumsmodellen
  • Vilka målpunkter finns i området (hållplatser, lekplatser, parker, torg, service, bostäder, arbetsplatser, skolor, föreningslokaler, mötesplatser med mera)?
  • Hur rör sig människor till/från området, inom området, igenom området? Är området starkt dominerat av något trafikantslag?
  • Finns det brister i trafikmiljön/gaturummet/stadsmiljön som skapar minskad eller oönskad rörlighet?
  • Finns det barriärer i området? (Vad som upplevs som en barriär kan skilja sig mycket åt mellan olika användargrupper, beroende på ålder, kön, socioekonomiska förutsättningar med mera. Exempel på barriärer kan vara starkt trafikerade gator/stråk (bil/buss/spårvagn/cykel/gående) med få möjligheter till säker och trygg passage eller möjlighet till nyttjande, parker där man inte kan eller känner sig trygga nog att passera igenom/vistas och där få andra alternativ finns, stora industri-/arbetsplatsområden, slutna gårdar med mera.)
  • Hur ser barnens skolvägar ut?
  • Finns det otrygga platser – var?
  • Hur fungerar området/sträckan under olika tider på dygnet och året?
  • Är gaturummet överblickbart och lätt att orientera sig från/till, inom och igenom?
  • Hur hänger området ihop med kringliggande områden och staden som helhet?

Målformulering
Utgå från inventeringen. Vilka brister är det som ska åtgärdas? Vilka kvaliteter ska uppnås? Vem ansvarar?

Åtgärder
Vilka åtgärder behövs för att nå målen? Vem ansvarar för att de förverkligas? Hur tas olika användargruppers erfarenheter och synpunkter tillvara i åtgärderna?

Konsekvenser
Tydliggör konsekvenserna. Hur ser förslagen till förändring ut i förhållande till den kunskap som kom fram under inventeringen? Leder åtgärderna till en mer socialt hållbar stad? Vilka positiva och negativa konsekvenser innebär det för olika användargrupper/intressenter i förhållande till andra intressen? Vilka konsekvenser är mest relevanta? Behövs mer kunskap? Vilka avvägningar och ställningstaganden har gjorts som påverkar ur ett socialt perspektiv?

Dokument