Arkivversion 2020:1
Foto: Jonas Andersson

Trafikkontoret utvecklar och förvaltar såväl övergripande som detaljerade modeller för olika trafikslag. Modellerna beskriver trafiken idag samt för ett prognosår, 2035. Modellerna kan användas för att visa trafikflöden vid förändringar av infrastruktur eller exploatering, riktningsfördelning för trafik från ett område, svängandelar i korsningar, restider, kölängder m.m.

Trafikmodellerna kan delas in i makro- och mikromodeller och är uppbyggda i verktygen Visum och Vissim.

Makromodeller

Befintliga Visummodeller – Bil

Matriser/Resefterfrågan

Den befintliga makromodellen för bil saknar efterfrågemodell utan biltrafikmatriser hämtas, eller skapas, från Trafikverkets nationella modellsystem Sampers. Dessa matriser konverteras för att användas till trafikkontorets Visummodeller. Förutom dagens trafik, 2014, finns även framtidsscenarion framtagna.

Biltrafikmodeller

Trafikkontorets två Visum-modeller för biltrafik har samma områdesindelning men med olika detaljeringsgrad vad gäller vägnätet. Den övergripande modellen används främst för att analysera dygnstrafiken på en schematisk nivå (både för och eftermiddag läggs ut och viktas samman till ett dygnsvärde) medan centrummodellen som har mer detaljerad korsningskodning och hantering av trängsel endast hanterar maxtimmarna .  Gemensamt för de båda modellerna är att de är uppbyggda efter den minsta demografiska statistikenheten, basområden enligt indelning 2014, och består av 1070 zoner, varav 944 inom Göteborg.

 

Bild 1. Utläggning av dagens trafik i den övergripande biltrafikmodellen.

Kollektivtrafikmodell

Trafikkontoret förfogar även över en kollektivtrafikmodell. Modellen har en något finare områdesindelning i Göteborgs kranskommuner än bilmodellerna, men är lika i övrigt. Även här hämtas matriser från Sampers. Kollektivtrafikscenarion finns för dagens trafik (2014) samt för Målbild för kollektivtrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035.

Mikromodeller

En mikromodell skiljer sig från makromodeller så tillvida att varje fordon, cyklist eller fotgängare hanteras som individuella objekt som interagerar med övriga trafikanter i modellen under tid. Detaljeringsgraden är högre i mikromodeller då parametersättningar bl a gör det möjligt att påverka körbeteende, fotgängarbeteende och konflikthantering i samspelet mellan olika trafikanter.

Trafikanalyser på mikronivå utförs på trafikkontoret i programvaran Vissim. För djupare analys av fotgängare används tilläggsmodulen Viswalk. Vid simulering av trafikstyrda trafiksignaler programmeras dessa externt i tilläggsmodulen VisVAP för att ge en trafikbild som i så stor uträckning som möjligt överensstämmer med verkligheten. Eftersom dessa modeller är på en sådan detaljerad nivå används de oftast i syfte att analysera enskilda korsningar eller mindre nätverk. Modellerna byggs således upp enskilt per projekt efter behov. Vanligtvis byggs ett antal olika scenarion upp för att jämföra framkomlighet i olika utformningsalternativ.

Dessa detaljerade analyser gör det möjligt att få utdata såsom t ex kölängder, restider mellan angivna snitt i modellen eller trängsel bland fotgängare på gångbanor och vänteytor. Förutom ett omfattande urval av utdata i modellen ger den också ett stort mervärde i den visuella simuleringsfilm som kan ses i såväl 2D som 3D. 

Bild 3. Illustration av en simuleringsmodell i 2D.

 

Bild 4. Illustration av på-, avstigande och väntande fotgängare vid en hållplats, sett i 3D.